Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2009

Apropå våren

We are here to abet creation and to witness it, to notice each thing, so each thing gets noticed . . . so that Creation need not play to an empty house.

Annie Dillard sägs ha sagt detta.

Annonser

Read Full Post »

Skillnaden mellan beundran och kärlek är att kärleken innebär närhet, och därmed en sårbarhet. En ömsesidig såbarhet.

Beundrad kan man bli på avstånd. Älskad kan man bara bli i en relation.

Den beundrade kan vara onåbar, osårbar. Men kärleken finns alltid i en gemenskap, som kräver öppenhet och ömsesidighet.

Read Full Post »

Ibland när folk förstår att man är troende, (i mitt fall kristen), så kan det kännas som att man har lämnat någon form av neutral mark och bekänt färg. Man har alltså sagt att man tror på saker och ting, som inte alla andra tror på.

Men egentligen undrar jag om man inte kan säga att alla människor är troende. Att ha en världsbild, innebär att man accepterar saker, tror på saker som inte kan slutgitligt bevisas, som inte alla accepterar. Att ha en världsbild är att ha tagit ställning i frågor som inte kan slutgiltigt bevisas.

Men många som inte ser sig själva som ”troende” dvs. religiösa – uppfattar sin egen position ungefär som ”neutral”, trots att de innehåller ställningstaganden som inte övertygar alla.

I Sverige är ”neutralitet” ett honnörsord. Kanske finns det en svensk ovilja att ta ställning? Grejen är att vara människa är att ta ställning. Det går inte att vara neutral i livet. Det visar t.ex. Nürnbergrättegångarna, att vi betraktar det som att varje människa har ett existentiellt och moraliskt ansvar att ta ställning och inte bara kan lyda order, eller följa strömmen.

Ett litet tankeexperiment: betrakta även anhängare till sekulära livsåskådningar som ”troende”.

/Christoffer

Read Full Post »

Jag har kommit till en lite lustig slutsats: alla kristna i den moderna världen borde ha rätt till en teologie kandidat examen, som grund, alldeles oavsett vad man sen studerar och ägnar sig åt.

Detta eftersom en kristen i den moderna världen måste reflektera på ett djupare sätt över sin tro och i relation till mycket annan kunskap. Vi lever i en intellektuell kultur och att inte förstå sin tro – som för en kristen utgör det allra mest fundamentala i livet – på den intellektuella nivå i vilken man i övrigt lever, leder till en schizofren situation. Ta en så grundläggande trosutsaga som att Gud är ”treenig” – hur ska denna utsaga förstås? I Kyrkans förkunnelse tas den ofta som utgångspunkt i predikningar, och utläggs eller förklaras inte i sig. Sen betyder inte det att man behöver göra anspråk på att alla kristna trosutsagor – den om treenigheten till exempel – till fullo kan greppas av förnuftet. Men det behöver åtminstone ägnas ordentlig reflektion för att det ska vara möjligt att relatera till på ett intellektuellt plan.

Okej, så till mitt förslag: Gud är kommunikation.

Ett klassiskt sätt att förstå ”treenigheten” på, är att Fadern till sitt väsen är en ”självutgivande” person. I detta självutgivande föder Fadern en annan person; Sonen. Sonen är alltså en person som ”framgår” ur Fadern. ”Född, och inte skapad” säger man i trosbekännelsen. Det syftar på en ”emanation” som utgår ur Faderns vara.

Den helige Ande, förstogs av Augustinus som själva relationen mellan Fadern och Sonen.

Denna akt, födandet, är en slags meddelande av sitt eget vara.

Ordet ”kommunikation” betyder också ”att göra gemensamt”. När vi kommunicerar så försöker vi bilda en gemensam förståelse av något. Eller så låter jag dig ta del av en erfarenhet som jag har gjort – min erfarenhet delas av dig, och min erfarenhet blir något vi kan dela. Gud kanske kan beskrivas som den mest ”kommunikativa” varelsen – Gud är inte bara en person som kommunicerar, han är till sitt väsen kommunikation. Med det innebär att han hela tiden är utåtriktad, och att han hela tiden bjuder in.

Kommunikation har också med ordet ”gemenskap” att göra (communio). Gud är gemenskap. Gud är en gemenskap som är konstituerad av den kommunikativa akten.

Gud vill inkludera skapelsen i denna gemenskap. Men denna gemenskap måste vara fri. Därför är skapelsen inte från början inkluderad i denna gemenskap, utan får så att säga själv ta ställning till den. I människan har skapelsen fått en medvetenhet och en frihet genom vilken hon kan ta ställning till denna gemenskap.

/Christoffer

Read Full Post »

Test

68 words

Typingtest

Första försöket.

Read Full Post »

Raul Castro säger med emfas att han är beredd att prata om ”allt” med Barack Obama – och med allt så specificerar han:

mänskliga rättigheter, pressfrihet, politiska fångar – allt!

Det är ju helt otroligt bra! Tänk om Raul Castro ser det som en möjlighet att med hjälp av ”tryck” från USA driva Kuba i en annan riktning?

Detta efter att USA har beslutat att lätta på restriktioner för besök i Kuba och överföring av pengar från exilkubaner till deras familjemedlemmar där.

Intressant, tycker jag.

/Christoffer

Read Full Post »

Mohammed Omar har flippat ut. Jag har brukat betrakta honom som en intressant tänkare, en intressant intellektuell muslim, som skulle kunna betyda mycket för att slå hål på stereotyper i svenska medier om religiösa och om muslimer i allmänhet. Nu får istället andra ta på sig den uppgiften.

Mohammed Omar har efter kriget i Gaza – mot vilket man naturligtvis kan protestera högljutt – gått över från kritik mot Israel till anti-semitiska tendenser. Med anti-semitiska tendenser menar jag t.ex. att bränna Israeliska flaggor, och ropa ”död åt Israel” vilket Omar säger sig ha deltagit i utanför Israels ambassad.

Han kallar sig numera för ”radikal muslim” och har uttryckt stöd för både Hamas och Hizbollah. Jag har inte riktigt förstått vad han menar – jag hade inte trott att han _verkligen_ stödde Hamas, utan att snarare såg Hamas som någon form av förståelig men urspårad reaktion på en ockupationspolitik som inte är fruktbar.

Men han verkar numera vara ideologiskt övertygad. Han har gått med på en av de ideologiska grundstrategierna, att förneka förintelsen, som en ”sionistisk konspiration” – i gammal anti-semitisk tradition. Sorgligt.

Carina Rydberg skriver föjlande i dagens DN:

När jag skriver detta har Omars intervju med Lasse Wilhelmson knappt 350 kommentarer på bloggen. En av dem lyder så här:

”En sak som sällan diskuteras är konsekvenserna när Tysklands infrastruktur i slutet av kriget föll samman, och det blev omöjligt att förse fångarna med näring så att de kunde hållas vid liv. Hädiska tanke, tänk om ’Förintelsen’ är till för att vi inte ska behöva ha dåligt samvete för att genom de allierades bombningar ha dödat judarna i lägren genom svält… ”

Jag efterlyser Omars inställning i den pågående Förintelsediskussionen, och får vänta på svar. Till slut kommer det dock. Omar menar att jag är oseriös, och inte kan komma med ”ett enda argument för att den sionistiska versionen av Förintelsen är sann”.

En av Omars favoritbloggare är Oskorei, som i en intervju med Svenska nihilistsällskapet har sagt att han ser ”Mussolini som en förebild”.

Detta är vad som pågår i bloggosfären. Fram till nu har svenska medier låtsats att de här attityderna inte existerar. Tiga är guld, sägs det. Men inte i det här fallet. De antidemokratiska, historieförnekande, extremistiska krafterna får inte tillåtas att segra som de en gång i tiden gjorde.

Jag efterlyser fler som är redo att ta ställning för humanismen och respekten för människoliv.

/Christoffer

Read Full Post »

Older Posts »